Naturfoto

Siktade in mig på att försöka få bilder på grönsångare när jag var i Vrinneviskogen. En sjöng vid en stig och jag ställde mig vid ett träd och avvaktade vart den skulle sätta sig och sjunga. Den höll till på ett ca 15m område så bara att ha lite tålamod så kommer den till en gren nära dig.

Har även letat efter fjärilar och nu börjar de vakna till liv. Inte sett så många än men citronfjäril, påfågelöga, nässelfjäril, rapsfjäril och vinbärfuks har jag sett och fått några okej bilder på dem. Kommer att vara ute så mycket i naturen jag kan nu framöver. Hoppas på lite bra bilder också på våra vackra fåglar och insekter.

---

Här nedan en film på bävern.

Macke var först på att se 2 hanar mandarinand som simmade i Ljura Bäck. Tyvärr simmade de ifrån oss uppströms. Det blev några dokumentationsbilder på dem. För övrigt så sjöng 2 st gransångare, en svarthätta, rödhake. Just rödhaken hann jag att ta en bild på. Annars blev det ej så mycket till bilder men kul att återigen få se den vackra mandarinanden.

Idag lördag så kom Macke och hämtade mig tidigt och vi åkte till Vrinneviskogen. Vi gick bort först till våtmarken. Några svarthakedoppingar kom fint mot oss. Tyvärr lite blåst från fel håll så inga vackra speglingar men doppingarna är ju så vackra. Även en hane kricka kom på okej avstånd.

Vi gick sedan ett varv i Vrinnevi för att försöka fotografera lite andra arter. En grönsiska landade i ett litet träd framför oss, en hane som födosökte. Taltrastar sjöng lite varstans och vi träffade på en som gick på marken och då ganska nära. Vi gjorde ett försök att fotografera en sjungande grönsångare men den höll till lite för högt upp.

Nu är det en härlig till framför oss när våren kommit och fåglar kommer mer och mer för att häcka i våran fina natur. Jag kommer att försöka vara ute och uppleva det så mycket jag bara kan. Det är den bästa medicinen som finns.

I torsdags och fredags blev det turer till Herrebro direkt efter jobbet. Det blev kanske inte så mycket bilder, men det gjorde ingenting – känslan av att få komma ut och njuta av vår fina natur väger upp allt. Frisk luft, stillhet och de första tydliga tecknen på våren ger en speciell ro.

Idag, lördag, började jag dagen vid Leonardberg. Vädret var strålande och nästan helt vindstilla – sådana morgnar man verkligen uppskattar. Efter en stund började det röra på sig, och i soluppgången kom ett mäktigt sträck med cirka 45 storspovar flygande förbi. Ett riktigt fint ögonblick, även om det i övrigt var ganska lugnt med fågelrörelser.

Efter ungefär två timmar packade jag ihop och gick tillbaka till bilen för att åka vidare till Djurön. Där möttes jag av ett helt annat liv – gott om tättingar, med många rödhakar och bofinkar som sjöng för fullt. Jag slog mig ner vid klipporna och lät tiden gå medan jag väntade på något spännande att fotografera.

Det passerade några mindre flockar av ejder som jag lyckades fånga på bild, och knölsvanar gled lugnt förbi ute på vattnet. Det blev kanske inte så många eller så speciella bilder, men det gör faktiskt ingenting. Att bara få vara ute, ta in omgivningen och uppleva naturen i sin egen takt – det är det som betyder mest.