Senast uppdaterad 2026-05-13 av Magnus Bergvall
Skärpiplärka – Anthus petrosus
Skärpiplärkan – (Anthus petrosus) är en diskret och tålig kustfågel som främst förekommer längs Sveriges klippiga havsstränder och skärgårdar. Den trivs bäst i steniga och vindutsatta miljöer där den söker föda bland tång, klippor och strandvegetation.
Fågeln är något kraftigare och mörkare än den närbesläktade ängspiplärkan, med en brungrå fjäderdräkt som ger god kamouflage mot klippor och strandstenar. Undersidan är ofta streckad och benen är vanligtvis mörka, vilket är ett bra kännetecken vid artbestämning.
I Sverige häckar skärpiplärkan främst längs västkusten, från Bohuslän och söderut, men den kan även ses vintertid längre söderut längs kusterna. Den bygger sitt bo väl dolt i sprickor eller bland grästuvor nära havet.
Födan består mest av små ryggradslösa djur som insekter, larver och små kräftdjur som den hittar längs strandkanten. Ofta ses den springa snabbt mellan stenar medan den ivrigt söker efter mat.
Sången är lågmäld och enkel, ofta framförd under en kort sångflykt. Lätet är ett karakteristiskt, tunt och lite vemodigt “ist”, som ofta avslöjar dess närvaro innan den upptäcks.
Skärpiplärkan är kanske ingen färgsprakande fågel, men för den uppmärksamma betraktaren är den en fascinerande del av det svenska kustlandskapet – en art perfekt anpassad till livet där hav möter klippa.
