Snatterand – Gadwall

Senast uppdaterad 2024-11-08 av Magnus Bergvall

Snatterand – Gadwall är en simand som har haft en fascinerande historia i Sverige. Den var en vanlig fågel i början av 1900-talet, men drabbades sedan av en kraftig nedgång och var nära att utrotas i landet. Lyckligtvis har arten gjort en remarkabel comeback och är nu åter en relativt vanlig syn i våra våtmarker och sjöar. Medelstorlek, något mindre än gräsanden. Grå eller brunspräcklig fjäderdräkt med tydlig vit buk.Svart stjärttäckare och vit vingspegel. Hanen i praktdräkt har en grå näbb, honan har mörk näbb med ljusa sidor.

Häckar främst längs Östersjökusten och i inlandet av Götaland och Svealand. Lokala populationer även i Norrland. Trivs i näringsrika våtmarker, grunda sjöar och vikar. Allätare som äter vattenväxter, insekter, kräftdjur och småfiskar. Lever i par eller små flockar. Flyttar söderut på vintern. Beståndet i Sverige minskade kraftigt under 1900-talet på grund av jakt och habitatförlust. Nära hotad på 1970-talet. Skyddsme åtgärder och förbättrad livsmiljö har lett till en kraftig ökning av populationen.

Klassificerad som “livskraftig” av BirdLife Sverige. Uppskattningsvis 10 000-20 000 häckande par i Sverige. En framgångshistoria för naturvårdsarbete. Snatterandens vetenskapliga namn, Anas strepera, syftar på dess skarpa läte. Arten har en stark luktsinne och kan hitta mat under vattnet med hjälp av doften. Snatteränder är monogama och bildar ofta par för livet.