Senast uppdaterad 2025-11-09 av Magnus Bergvall
En dag i gömsle utanför Mantorp
Idag tillbringade jag nästan hela dagen i ett gömsle i skogen utanför Mantorp tillsammans med Lars Johansson. Jag gick in redan vid 06.30, medan det fortfarande var mörkt och tyst, och satt kvar ända till 16.45. Det blev en lång, stilla dag fylld av både väntan och fina möten med skogens fåglar.
När gryningsljuset började sippra in genom träden vaknade skogen till liv. Först hördes de välbekanta småfåglarna – en svartmes som ivrigt for fram och tillbaka bland grenarna, tätt följd av en tofsmes som dök upp bara några meter framför gömslet. Ljuset var svagt men mjukt, perfekt för att fånga morgonens första bilder.
Lite senare på förmiddagen hördes plötsligt det raspande lätet av en nötskrika. Den höll sig vaksamt på avstånd, men efter en stund vågade den sig fram för att undersöka vad som fanns vid matplatsen. Färgerna i fjäderdräkten gjorde sig verkligen fint mot den dova höstbakgrunden.
Den stora höjdpunkten kom när en ormvråk landade i närheten. Den satt länge stilla på en gren och spanade ut över området – en fantastisk chans att få bilder på nära håll. En större hackspett visade sig också flera gånger under dagen, och som alltid imponerade den med sina tydliga färger och rytmiska trummande.
Timmarna gick ganska fort. Att sitta i gömsle handlar mycket om tålamod, men också om att få vara en del av skogens rytm. När jag till slut packade ihop vid 16.45 hade ljuset redan börjat falna, och jag lämnade platsen med minneskortet fyllt av bilder – och huvudet fullt av stillhet.
