Senast uppdaterad 2026-02-07 av Magnus Bergvall
Dvärgsparv i vinterkylan
Idag tog jag mig till en fågelmatning i Borensberg med ett enda mål i sikte: dvärgsparv. Det är en art som inte direkt hör till vardagen för mig. Faktum är att jag bara har sett den en enda gång tidigare, och då på Öland. Därför kändes det extra speciellt att nu få chansen att se den för första gången i Östergötland.
Med mig hade jag min äldsta son Jonathan, vilket gjorde utflykten ännu trevligare. Det är alltid något särskilt med att dela naturupplevelser med sina barn, även när förutsättningarna inte är de mest bekväma.
Och bekvämt var det inte – det var riktigt kallt. Att stå still länge vid en fågelmatning i vintertemperaturer känns snabbt i både fötter och fingrar. Men förväntan höll värmen uppe, och blicken var konstant riktad mot buskarna och matningen.
Till slut visade den sig. Den lilla dvärgsparven, diskret men samtidigt väldigt charmig. En kort stunds observation som ändå betydde mycket. Att få se en sådan art på en ny plats, i ett nytt landskap, är precis det som gör fågelskådning så givande.
Trots kylan åkte vi hem nöjda. En minnesvärd utflykt, en ny landskapskryss för dvärgsparv – och ännu ett delat minne med Jonathan. Sådana dagar lever man länge på.
