Senast uppdaterad 2024-09-30 av Magnus Bergvall
Rosenfink – Carpodacus erythrinus
Rosenfink – Common Rosefinch är en finkart som har sitt ursprung i Sibirien och Centralasien, men har under senare tid spridit sig till stora delar av Europa, inklusive Sverige. Den är en relativt vanlig syn i våra svenska landskap och kan ses i parker, trädgårdar, skogsbryn och på ängar. Hanen har en vacker karmosinröd fjäderdräkt på bröst och huvud, medan honan och ungfåglar är mer olivbruna med streckade markeringar. Båda könen har en mörkbrun ovansida med vita vingband och en karaktäristisk rosenfärgad näbb. Storleken är ungefär 14 cm lång och har en vingbredd på cirka 22 cm. Rosenfinkens sång är en vacker och melodisk vissling som ofta beskrivs som “surrande” eller “kvittrande”. Sången kan höras under hela våren och sommaren, och används av hanen för att markera sitt revir och attrahera honor.
Den bygger sitt bo i träd och buskar, ofta i täta grenverk. Honan lägger 4-6 ägg som kläcks efter cirka 13 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna och lämnar boet efter cirka 16 dagar. Rosenfinken äter främst frön och insekter. Under vintern kan den också äta bär och frukter. Rosenfinken har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna och är idag rödlistad som sårbar i Sverige. Orsakerna till minskningen är inte helt klarlagda, men kan bero på förändringar i jordbrukslandskapet och brist på lämpliga häckningsplatser. Den är vanligast i södra och mellersta Sverige. Den bästa tiden att se den är under våren och sommaren. Leta efter den i parker, trädgårdar, skogsbryn och på ängar. Lyssna efter dess vackra och melodiska sång.