Större Strandpipare – Common Ringed Plover är en medelstor vadare med en elegant kroppsform och iögonfallande teckningar. Den är något större än sin kusin, mindre strandpipare, och mäter 17-19,5 cm i längd. Den gråbruna ovansidan står i kontrast till den vita undersidan, och huvudet pryds av en distinkt svart-vit mönstring med en bred, svart halsring. Den korta näbben är orange med svart spets, och benen lyser i orangegult. Större strandpiparen trivs på karga, sandiga och grusiga stränder längs hela Sveriges kust. Den föredrar öppna ytor och undviker kraftigt bevuxen vegetation. Utöver kusten häckar den även på alvarmark på Öland och Gotland, på hedmark i fjällens lav- och övre videbälte, och sparsamt i inlandet från norra Härjedalen till Torne lappmark.
Större strandpiparen häckar från maj till augusti. Boet är en enkel skrapa på marken, oftast fodrad med små stenar och musslor. Honan lägger vanligtvis 4 ägg som är sandfärgade med mörka fläckar. Båda föräldrarna ruvar äggen i ca 23-25 dagar, och ungarna blir flygfärdiga efter 3-4 veckor. Denna opportunistiska insektsätare letar efter mat på strandkanten och i tidvattenzonen. Den snabba näbben fångar små kräftdjur, insekter, maskar och mollusker. Större strandpiparen kompletterar sin kost med bär och frön under hösten och vintern. Större strandpiparen är en flyttfågel som övervintrar i södra Europa och norra Afrika.
Den påbörjar sin flyttning söderut i augusti och september, och återvänder till Sverige i april och maj. Större strandpiparen är känd för sin akrobatiska flykt, med snabba vändningar och dykningar. Hanarna utför en spektakulär parningsdans för att attrahera honor. Ungarna kan spela döda för att undvika rovdjur. Större strandpiparen har en tydlig varningssignal som den använder för att skrämma bort rovdjur och konkurrerande individer.