Fjällpipare – Eurasian Dotterel

Senast uppdaterad 2024-07-18 av Magnus Bergvall

Fjällpiparen är en fascinerande vadarfågel som pryder Sveriges fjälltrakter under sommarhalvåret. Den är en medelstor fågel, den har en storlek på cirka 20-25 cm och en vingspann på ca 60-65 cm. Aningen mindre än sin släkting ljungpiparen, med en gråbrun fjäderdräkt och distinkta vita markeringar runt ögonen och på bröstet. Hanen skiljer sig från honan genom sin något blekare färgsättning. Arten trivs i öppna fjällmiljöer, ofta på kalfjäll och hedmark. Den föredrar fuktiga områden med gott om insekter och små ryggradsdjur, som utgör dess huvudsakliga föda. Under häckningssäsongen bildar fjällpiparen monogama par och bygger sina bon på marken, ofta i en grund fördjupning eller bland stenar. Honan lägger vanligtvis 3-4 ägg som ruvas av både hanen och honan. Fjällpiparen är en flyttfågel som anländer till Sverige i slutet av april eller början av maj och lämnar igen i september eller oktober.

Den övervintrar i Nordafrika och Mellanöstern. Under flyttningen ses den ibland även i lägre belägna områden, till exempel längs kusten. Den är en skygg och vaksam fågel, men den kan bli modig när det gäller att försvara sitt revir eller sina ungar. Den lockar ofta bort rovdjur genom att spela skadad på marken, och kan till och med attackera människor som kommer för nära boet. Fjällpiparen är en av få fågelarter där hanen är den som ruvar äggen och tar hand om ungarna. Den har en ovanlig läte som beskrivs som ett “prrrrr-prrrrr”. Fjällpiparen har minskat i antal i Sverige under de senaste decennierna, men den klassas inte som hotad.