Sorgmanteln är en av våra mest iögonfallande dagfjärilar, lätt att känna igen på sin mörkt brunröda vingfärg med ett karakteristiskt ljust, nästan gulvitt band längs vingkanterna och en rad blå fläckar innanför. Det är en relativt stor fjäril, med ett vingspann på upp till 75 mm, vilket gör den till ett majestätiskt inslag i naturen. Trots sin dramatiska färgteckning är den inte alltid lätt att få syn på. Sorgmanteln är en solitär fjäril som ofta håller sig undan i skogsbryn, vid skogsvägar, gläntor och i närheten av vattendrag. Den har en stark och snabb flygstil och kan vara ganska skygg. Sorgmanteln har en ovanlig livscykel jämfört med många andra fjärilar. Den kläcks på sensommaren, men i stället för att lägga ägg direkt, övervintrar den som vuxen fjäril. På våren vaknar den ur sin dvala och kan ses tidigt på säsongen, ibland redan i mars-april när solen börjar värma. Då är den ofta ute och letar föda i form av sav, nedfallna frukter eller blomnektar. Larverna lever i kolonier och ses oftast på björk, sälg och alm. De är svarta med taggar och röda fläckar och kan ibland ses i stora mängder på ett och samma träd. Sorgmanteln förekommer i hela Sverige men är mest vanlig i södra och mellersta delarna av landet. Vissa år uppträder den i större antal, medan den andra år kan vara betydligt mer sällsynt. Det är också en fjäril som fascinerar många med sitt något dystra men samtidigt eleganta utseende - en sorgdräkt med kunglig glans.
