Silverblåvinge är en liten men färgstark fjäril som tillhör familjen juvelvingar (Lycaenidae). Hannen är lätt att känna igen med sina glänsande blå vingar, medan honan oftast är mer brunaktig med diskreta orange prickar längs vingkanterna. Undersidan av vingarna hos båda könen är gråbrun med svarta prickar omgivna av vitt - ett mönster som gör det lättare att skilja den från liknande arter. Den här fjärilen trivs bäst i soliga, öppna landskap som hedar, torra gräsmarker, sandiga skogsängar och vägkanter. I Sverige finns silverblåvingen främst i södra och mellersta delarna, men den förekommer även längre norrut i lämpliga miljöer. Flygtiden är vanligtvis från juni till början av augusti, beroende på väder och plats. Under den här tiden kan man se dem fladdra lågt över marken, ofta i närheten av värdväxterna som larverna lever av - till exempel ljung, käringtand och olika ärtväxter. Silverblåvingen är inte bara vacker utan också ett viktigt inslag i det biologiska mångfaldspusslet. Som larv lever den i symbios med myror, vilket är ett fascinerande exempel på samspel i naturen.