Kartfjärilen är en fascinerande och ovanlig syn i den svenska fjärilsfaunan. Den har fått sitt namn från det karakteristiska mönstret på vingarnas undersida, som liknar ett gammaldags kartmönster. Det som gör arten extra intressant är att den uppträder i två helt olika former beroende på årstid ? ett fenomen som kallas säsongsdimorfism. Vårgenerationen (form levana) har orangebruna vingar med svarta fläckar, medan sommargenerationen (form prorsa) är mörkbrun till nästan svart med vita band. Det är svårt att tro att det är samma art, men skillnaden orsakas av dagslängd och temperatur under larvstadiet. Kartfjärilen har spridit sig norrut i Sverige under 2000-talet och finns numera i södra och mellersta delarna av landet. Den trivs i soliga, fuktiga miljöer som vägkanter, skogsgläntor och blomrika ängar. Larverna lever på brännässla, precis som hos nässelfjäril och påfågelöga. Flygtiden är uppdelad i två: en generation syns i maj - juni och nästa i juli?augusti. Fjärilen är aktiv i solsken och kan ofta ses sitta med vingarna utslagna för att värma sig, vilket gör den tacksam att fotografera.
